Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Revisorn blir skadestÄndsskyldig mot aktieÀgarna och annan huvudsakligen nÀr han brister i att upprÀtthÄlla god revisionssed och dÄ oftast genom att inte vara oberoende vid utförandet av sitt uppdrag. AktieÀgarna kan inte anses vara en ÀndamÄlsenlig avgrÀnsning av revisorns skadestÄndsberÀttigade krets. UtifrÄn behovet av revision förklaras revisorns roll och redovisningens funktion vilket visar att revisorns ansvar mÄste följa hans roll och syftet med redovisningen. Detta ansvar strÀcker sig lÀngre Àn till aktieÀgarna men ju lÀngre avstÄndet Àr mellan intressenten och företaget och revisorn desto svÄrare blir det att visa pÄ revisorns uppsÄt eller oaktsamhet..

Vi har undersökt förvÀntningsgapet mellan revisorer, ekonomichefer och styrelseledamöter. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat tio revisorer och sex ekonomichefer och styrelseledamöter. De slutsatser som vi kommit fram till Àr att det finns tvÄ olika förvÀntningsgap det vill sÀga ett uttalat förvÀntningsgap och ett omedvetet förvÀntningsgap. FörvÀntningsgapet Àr störst hos allmÀnheten och i mindre företag. Vi har ocksÄ kommit fram till att individens kompetens om revisorns roll beror pÄ individens tidigare bakgrund, erfarenheter och kompetens.

Problematiken i denna studie Àr baserad pÄ tolkningsutrymmet i IAS 36 vid nedskrivningsprövningar av goodwill, bedömningar som krÀvs av CFO och revisor vid dessa nedskrivningsprövningar och CFO:ns syn pÄ revisorns roll i nedskrivningsprocessen. Studien Àmnar bidra till en ökad förstÄelse ur CFO:ns perspektiv kring hur svenska börsnoterade företag resonerar vid nedskrivningsprövningar och eventuella nedskrivningar av goodwill enligt IAS 36, samt hur CFO:n ser pÄ revisorns roll i denna nedskrivningsprocess. Enligt agentteori Àr revisorns roll att reducera delar av den informationsasymmetri som rÄder mellan företagsledning (CFO) och Àgare. Alternativa teorier till agentteorin anvÀndes i denna studie för att bidra till en utvecklad syn pÄ revisorns roll. En kvalitativ ansats valdes för att studera fenomenet och semistrukturerade intervjuer utfördes.

Bakgrund: Efter diskussioner kring avskaffandet av revisionsplikten för smÄ bolag ifrÄgasÀtts revisorernas betydande roll för de företag som berörs. För en lÄngivare kan den slopade revisionsplikten för smÄ bolag pÄverka deras bedömning vid en kreditgivning. Detta eftersom det Àr genom revision och Ärsredovisningar som banker gör noggranna undersökningar (Halling, 2007). Tidigare forskning har försökt beskriva revisorns roll ur det lilla företagets perspektiv dÀr den traditionella rollen av en revisor enligt Gooderham et el., (2004) Àr en person som hjÀlper till med registrering och genomgÄng av rapporter samt att lagar och regler vad gÀller beskattning efterlevs. Revisorns roll Àr oftast sett ur företagets perspektiv vilket vi stÀller oss frÄgandes till eftersom tidigare forskning Àven tyder pÄ att relationen mellan revisorn, banken och företaget Àr av stor betydelse och att dessa parter har nytta av varandras kunskaper vid en kreditbedömning. Syfte: Vi vill beskriva ur revisorns, bankens, företagets och perspektiv vilken roll en revisor har vid en kreditbedömning i ett litet företag, samt försöka förstÄ relationen mellan de tre olika perspektiven och deras syn pÄ revisorns roll.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur revisorns roll och uppgift kan pÄverkas av förÀndringar i den sociala kontexten, och vad detta kan fÄ för konsekvenser för revisorsbranschen. Uppsatsen utgÄr frÄn en fenomenologisk vetenskapsansats, dÄ det Àr ett fenomen som studeras. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap som inte var kÀnd förut, och dÀrav har ett kvalitativt metodperspektiv valts. Undersökningsansatsen Àr huvudsakligen induktiv, men Àven abduktiva inslag förekommer i studien. Referensramen omfattar en genomgÄng av relevant litteratur för problemomrÄdet.

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero pÄ ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyrÄns krav och demografi. Revisorns identitet Àr ocksÄ nÄgot som kan pÄverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen. DÄ det Àven har visat sig att relationer inom revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen kan pÄverka revisorns position, Àr det dÄ möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer pÄverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnÄdda position? Syfte Syftet med denna uppsats Àr att förklara vilka faktorer som pÄverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

Efter de senaste Ă„rens redovisningsskandaler har revisorns roll uppmĂ€rksammats allt mer. Även det förvĂ€ntningsgap, vilket uppstĂ„r dĂ„ kundens förvĂ€ntningar inte stĂ€mmer överens med vad revisorn gör, har uppmĂ€rksammats mycket. De intrĂ€ffade skandalerna har gett upphov till flertalet regelĂ€ndringar i försöken att motverka att fler skandaler intrĂ€ffar. Syftet Ă€r dĂ€rför att beskriva hur förĂ€ndringar i regelverken pĂ„verkar revisorns roll, redovisningen samt förvĂ€ntningsgapets storlek. En jĂ€mförelse mellan större och mindre företag görs för att skildra om förvĂ€ntningsgapet skiljer sig nĂ„got Ă„t i detta hĂ€nseende.Studien genomförs som en kvalitativ studie i form av nio personliga intervjuer.

För att intressenterna ska kunna lita pÄ företagens Ärsredovisningar krÀvs att en revisor har granskat dem och att revisorn har varit oberoende. DÄ revisorer har tvÄ roller, bÄde som rÄdgivare och granskare, kan oberoendet ifrÄgasÀttas. Syftet med vÄr uppsats var att utifrÄn revisorns synsÀtt studera revisorernas dubbla roller som rÄdgivare och granskare, och om dessa tvÄ roller stÄr i konflikt med varandra. Vi ville mer specifikt undersöka om revisorns personlighet och personliga bedömningar pÄverkar revisorns oberoende. Vidare ville vi studera hur revisorerna förhÄller sig till de lagar, regler och normer som finns kring oberoendet.

Revisorns oberoende har blivit uppmĂ€rksammat under de senaste Ă„ren, delstill följd av de stora redovisningsskandalerna och dels eftersom nĂ€ringslivethar blivit mer komplext. Det hĂ€r har lett till en ökad reglering som pĂ„verkarrevisorns oberoende med begrĂ€nsningar vad revisorn fĂ„r göra. En revisor kantesta sitt oberoende genom analysmodellen, dĂ€r olika hot som kan Ă€ventyrarevisorns oberoende tas upp. Även Sarbanes-Oxley Act och Svensk kod förbolagsstyrning har till mĂ„l att stĂ€rka revisorns oberoende genom attexempelvis införa en oberoende revisionskommittĂ©. Det Ă€r vanligt attallmĂ€nheten förvĂ€ntar sig att revisorn ska göra mer Ă€n vad denne kan och fĂ„rgöra, vilket kallas förvĂ€ntningsgapet.Syftet med den hĂ€r rapporten Ă€r att skapa ökad förstĂ„else för revisornsoberoende samt att urskilja den roll som revisorns oberoende spelar vidrevision av stora och smĂ„ bolag.

SammanfattningExamenstitel:Revisorns roll i ett aktiebolag ? sett ur företags samt revisorers perspektiv. Seminariedatum:Den 3 juni 2010. NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoÀng. Författare:Daniel Bengtsson, Fredrik Damberg, Jesper Lejdström.

Bakgrund: Den intensiva mediebevakningen av revisionsbranschen i Sverige har resulterat i att denna, kanske mer Àn nÄgonsin förut, Àr i fokus. I debatten framkommer stÀndigt en rad Äsikter och de senaste Ären tyder dessa pÄ att meningarna om revisorns situation och ansvarsfördelning skiljer sig Ät i stor omfattning. Revisionen har dock under lÄng tid varit mer eller mindre reglerad i lagar, vilket betyder att Äsikterna om de rÀttigheter och skyldigheter som föreligger för revisorn borde överensstÀmma.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att förklara hur synen pÄ revisorerna, som har kommit till uttryck i media, har förÀndrats över tiden.Genomförande: Studien baseras pÄ artiklar frÄn fem olika tidskrifter. Med hjÀlp av dessa har en historia vÀxt fram, som berÀttar om de fall som intrÀffat och den debatt som kommit till uttryck under ett tjugoÄrigt perspektiv. Dessutom presenteras statistik gÀllande antal artiklar och antal anmÀlda revisorer under dessa Är.Slutsatser: Olika fall intrÀffade under den undersökta perioden, vilka torde ha rubbat revisorns oberoende och Àven minskat revisionens kvalitet och förtroendet för revisorn.

Den senaste tiden har prÀglats av en finansiell kris som har skakat om den globala ekonomin. PÄ den osÀkra ekonomiska marknaden som uppstÄr fÄr revisorn en allt större betydelse. Forskare har fokuserat pÄ att studera revisorns roll och inblandning i finanskrisen. Men hur pÄverkas revisorer av kriser? Tidigare forskning tyder pÄ att revisorns rÄdgivning under finanskriser ökar, bÄde i termer av revisionsnÀra rÄdgivning och av konsultuppdrag utförda av revisorer.

The purpose of this study explains the relationship between corporate governance and the auditor's role in Swedish family firms with the definitions micro, small and medium sized enterprises (SMEs) and how this relationship is affected by the firms strategy. The study is based on a survey sent out to 3000 Swedish SMEs, of which 280 responses from family firms could be used. Our findings showed that the auditor in the family firms didn?t have a specific role or contributed added value to the firm, and that the strategy didn?t affect the outcome. Furthermore, we found correlation between the perceptions of the auditor's role and added value depending on the family firms type of corporate governance.

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero pÄ ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyrÄns krav och demografi. Revisorns identitet Àr ocksÄ nÄgot som kan pÄverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen. DÄ det Àven har visat sig att relationer inom revisionsbyrÄn, klientföretaget eller professionen kan pÄverka revisorns position, Àr det dÄ möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer pÄverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnÄdda position? Syfte Syftet med denna uppsats Àr att förklara vilka faktorer som pÄverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.